Graviditetsdiabetes

En god blodsockerkontroll under graviditeten är viktigt för att fostret ska utvecklas normalt och för att minska risken för komplikationer hos mamman och vid förlossningen.

Vad är graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes är förhöjda blodsockervärden som upptäcks under graviditeten. Under graviditeten ökar energibehovet och kroppen behöver mer insulin. Insulin är ett hormon som sänker blodsockret. Hos vissa kvinnor räcker inte kroppens insulinproduktion till och dessa utvecklar då graviditetsdiabetes, dvs förhöjda blodsockervärden på grund av en för liten insulinproduktion. Hos dem som fått graviditetsdiabetes återgår oftast blodsockernivåerna till det normala igen efter förlossningen.

Hur diagnostiseras graviditetsdiabetes?

Diagnos sker genom att mäta blodsockret. Ofta har man inga symtom av sjukdomen, men vid höga blodsockervärden kan man bli törstig, trött och behöva kissa mycket och ofta.

Varför har jag fått graviditetsdiabetes?

Ingen vet exakt varför vissa kvinnor får graviditetsdiabetes, men övervikt och ärftlighet ökar risken för att utveckla graviditetsdiabetes. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes har större risk att utveckla framförallt typ 2-diabetes senare i livet.

Hur behandlas graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes behandlas framförallt med kostförändringar och ökad motion. Fysisk aktivitet är bra för blodsockret då det ökar kroppens känslighet för insulin. Välj motionsformer som är lämpade vid graviditet. Ibland räcker det inte med förändringar av kost och motion och då kan insulininjektioner behövas. Syftet med behandlingen är att hålla blodsockret på en jämn och bra nivå. Det generella målvärdet är 4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l ca 2 timmar efter måltid. För att kunna mäta ditt blodsocker kommer du få en blodsockermätare.

Tips på kostförändringar:

Genom att göra förändringar i kosten kan du själv påverka ditt blodsocker på ett positivt sätt. Här kommer några tips!
Fördela måltiderna jämt över dagen med 3 huvudmål och 1–3 mellanmål.
Byt ut söta drycker som läsk, saft och juice mot vatten.
Undvik sötsaker, godis och chips.
Byt ut vitt bröd mot fullkornsbröd eller hårt bröd.
Ät mindre av pasta, ris och potatis och mer av grönsaker och rotfrukter som broccoli, blomkål, ärtor, bönor, morot, rödbetor, kålrot och palsternacka.
Undvik snabbmat och halvfabrikat som ofta innehåller mer snabba kolhydrater och är mera energitäta än hemlagad mat.
Frukt innehåller mycket fibrer och vitaminer och kan passa bra som mellanmål. Ät måttligt av sockerrika frukter, exempelvis dadlar, druvor och bananer.
En dietist kan hjälpa dig med mer individuella och kostspecifika råd.
PP-LD-SE-0177
Top